Happy halloween.

Jag tände ljus i pumpan och ljuslyktan på bron tidigare ikväll och i helgen köpte jag en liten dekorationspumpa som jag målade vit och ritade ögon och mun på i syfte att den skulle bli lite spooky, jag är rätt nöjd. Det blev stämningsfullt och fint.

Jag har fått så många idéer på halloweenpyssel men jag ska försöka komma ihåg att skriva ner dem och spara till nästa år så Adrian och jag kan pyssla då.

Han är hos sin pappa och kommer hem på onsdag. Jag saknar honom, det är så tyst när han inte är hemma. Livet med barn är underbart och visst välkomnar jag lugnet vissa dagar mer än andra men ja vi längtar båda tills han kommer hem.

Vi brukar ofta ha överraskningar på lut åt honom tills han kommer hem och så är det roligt att göra vissa saker då som att ha kuddkrig, ligga på sängen och läsa massa böcker, ha spelkväll i köket, spela tv-spel med mera. Det bästa är att se hans förvånade min.

Thomas är så fin med Adrian och en utav anledningarna till att jag älskar honom så mycket är just att han tänker på Adrian i alla avseenden. Han kollar på leksaker som han tror att lillfisen tycker om när vi är på stan, han köper kläder till honom utan anledning. Ja bara för att han vill och det är inget jag är van vid och uppskattar jättemycket.

Inga barn har ringt på dörren idag utan i lördags var Adrians klasskompis M här utklädd till en zombie och sa ”bus eller godis” och jag gav honom godis.

De hade halloweenfest på skolan i fredags då de dansade i klassrummet och åt blåbärskaka med glass för att fira att superklassen (som hans fröken uttryckte det) hade fått ihop 50 ☆ sen skolan började i augusti. Hurra!!!

På kvällen var det halloweendisco på skolan och Adrian var där. Tänk, hans första disco och ja jag måste erkänna att det var lite ledsamt att jag inte var där men så är livet nu. Visst, jag hade kunnat gått dit men han hade det minst lika bra med sin pappa. Adrian var så fin, de hade målat honom på fritids tidigare på dagen och så hade han svarta byxor och en rödsvartrutig skjorta. Åh jag blev nästan tårögd när jag såg bilden som hans pappa skickade. Jag är så glad över att vi alltid gör så, skickar bilder till varann så vi båda får se vad han gör och vad för roliga saker som hittas på. Det är mycket värt helt klart.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s